Viktigt när du väljer solskyddsprodukter

Solskyddsfaktor är en viktig del av att skydda huden mot skadlig UV-strålning från solen. Det finns olika typer av solskyddsprodukter som använder antingen fysikaliska eller kemiska filter för att blockera eller minska effekterna av UV-strålning.

Korta fakta om solskydd

UV – Ultraviolett
UVA – påskyndar åldrandet (UV-solstrålning i spektrumet 320-400 nanometer)
UVB – bränner huden (UV-solstrålning i spektrumet 290-320 nanometer)
Fysikaliska solskydd – reflekterar bort en del av UV-strålarna
Kemiska solskydd – omvandlar UV-strålarna genom kemisk reaktion
1 tsk – rekommenderad mängd solkräm för ansiktet
6 tsk – rekommenderad mängd solkräm för resten av kroppen
Återapplicera varannan timme – eller efter bad m.m.
SPF i smink ersätter inte solkrämen på soliga dagar

Vilken solskyddsprodukt ska man välja?

Vilken solskyddsprodukt du bör välja beror på din hudtyp, preferenser och aktiviteter. Fysikaliska solskyddsprodukter är lämpliga för känslig hud, barn, personer med pigmenteringar och de som lider av orenheter och akne. Kemiska solskyddsprodukter kan användas av alla hudtyper, men de uppskattas särskilt av personer med fet eller oren hud på grund av deras smidiga konsistens.

Tänk på att olika solskyddsprodukter kan skydda olika mycket mot UVA- respektive UVB-strålning. Många väljer att blanda ett fysikaliskt och en kemiskt UV-skydd. Mer information om UVA och UVB samt hur skyddet beräknas nedan.

SPF finns i 6, 10, 15, 20, 25, 30, 50 och 50+. UV-skyddet i solskyddsprodukter kan inte ökas på ett meningsfullt sätt över SPF50, därför får en produkt inte vara märkt med högre än 50+.

Fysikaliska solskyddsprodukter

Dessa produkter innehåller vanligtvis ingredienser som titandioxid och zinkoxid. De fungerar genom att reflektera solstrålarna från huden med hjälp av små mineralpartiklar. De fysikaliska filtren skapar en skyddande barriär på hudytan och reflekterar bort en del av solstrålningen, medan resten absorberas av huden och omvandlas till värme. Fysikaliska solskyddsprodukter är bra för känslig hud eftersom de inte irriterar lika lätt som kemiska solskyddsprodukter. De kan även innehålla lugnande och antiinflammatoriska ingredienser för att hjälpa till att skydda och vårda huden.

Till Hudotekets fysikaliska solskyddsprodukter –>

Kemiska solskyddsprodukter

Dessa produkter innehåller kemiska föreningar som absorberar solstrålningen och omvandlar den till värmeenergi. När den kemiska reaktionen sker, oskadliggörs UV-strålningen. Kemiska solfilter fungerar genom att tränga in i hudens översta lager och absorbera solstrålningen innan den når de djupare hudlagren. De har vanligtvis en lättare och smidigare konsistens än fysikaliska solskyddsprodukter, vilket gör dem mer lämpliga för personer med fet eller oren hud.

Till Hudotekets kemiska solskyddsprodukter –>

Skillnader mellan fysikaliska och kemiska solskyddsfilter

Fysikaliska filter reflekterar solstrålarna medan kemiska filter absorberar dem.
Fysikaliska solskyddsprodukter lägger sig som en skyddande hinna på hudytan, medan kemiska solskyddsprodukter tränger in i huden.
Fysikaliska filter är mindre benägna att orsaka hudirritation, vilket gör dem lämpliga för känslig hud.
Kemiska filter kan vara mer lättanvända och har en smidigare konsistens.
Fysikaliska solskyddsprodukter kan vara ett miljövänligare alternativ eftersom de inte bidrar till skador på korallreven.

Applicera solskydd

Använd rikligt med solskyddsfaktor. Om du använder solskyddskräm bör du använda ca 5 ml, vilket motsvarar 1 tsk, för ansiktet. För kroppen kan förstås storlek spela in men en tumregel är 30 ml (d.v.s. 6 tsk) för att smörja in hela kroppen.

SPF i smink, t.ex. foundation, är därför sällan tillräckligt om du ska vara ute i solen. Hur ofta använder du 1 tsk foundation? Svaret är förmodligen aldrig för det skulle inte se klokt ut. Du bör därför använda en ansiktskräm eller annan SPF-produkt under sminket. En annan aspekt att komma ihåg är att det är betydligt svårare att applicera mer solskyddsfaktor i ansiktet under dagen om du har smink. Det är lätt att man lurar sig att man är skyddad mot UV-strålar för att man har foundation med SPF 30. Men skyddet blir lägre (p.g.a. att man använder för lite produkt) och skyddet håller inte i närheten av hela dagen. Så spf i smink är i grunden bra, men det ersätter inte solkrämen om du ska hänga på stranden.

Återapplicera solskydd kontinuerligt

Är du ute i solen länge behöver du applicera mer solskydd kontinuerligt. Hur ofta beror på omständigheter – såsom hur hög spf produkten har och solens styrka. Men du kan utgå från minst varannan timme och extra om du svettas, badar, torkar bort eller på annat vis nöter bort solskyddet.

Det är viktigt att du följer anvisningarna enligt solskyddsprodukten som du använder. Det ska finnas anvisningar om hur mycket du behöver använda för att få det skydd som förpackningen anger.

Läs mer hos Hudoteket

Solens UV-strålning

Solens ultravioletta (UV) strålning består av UVA- & UVB-strålning. UVA-strålning har en våglängd på 320-400 nm, medan UVB-strålning har en våglängd på 230-320 nm. Solen avger även UVC-strålning, som har en våglängd mellan 200 och 280 nm. UVC-ljus absorberas helt av atmosfären (referens: Hygiengruppen)

UVA-strålning tränger djupare in i huden och kan orsaka för tidigt åldrande och hudcancer. UVB-strålning tränger inte lika djupt och är främst ansvarig för solbränna, men kan också leda till åldrande och hudcancer.

UVC-ljus har en bakteriedödande effekt för att mikroorganismer saknar naturlig motståndskraft mot ljuset. När dessa organismer utsätts för UV-C-ljus förlorar de förmågan att reproducera sig och blir inaktiva, vilket förhindrar spridning och infektion. UVC-ljus är skadligt och direkt exponering bör undvikas men denna strålning blockeras av glas och plast (Hygiengruppen).

Skydd mot UV-solstrålning

För att skydda mot både UVA- och UVB-strålning måste solskyddsprodukter följa vissa regler och riktlinjer. Inom EU omfattas solskyddsprodukter av kosmetikaförordningen, vilket innebär att de måste uppfylla krav på innehåll, märkning, effektbevisning och marknadsföring.

UVB-skydd = Solskyddsfaktor/SPF, t.ex. 10, 30 eller 50
Läkemedelseverkets rapport från 2019

Solskyddsprodukter märks med en solskyddsfaktor (SPF) som indikerar deras skydd mot UVB-strålning. SPF kan vara angivet från 6 till 50+. För att produkten ska anses ha ett tillräckligt UVA-skydd måste det motsvara minst en tredjedel av SPF-värdet. Dessutom bör den kritiska våglängden mätas och vara minst 370 nm. Den kritiska våglängden är den punkt där 90% av UV-strålningen absorberas, och en solskyddsprodukt med en kritisk våglängd på minst 370 nm ger ett bra skydd mot både UVA- och UVB-strålning.

UVA-skyddet måste vara minst 1/3 av SPF, fastställt med tillförlitlig metod
Läkemedelseverkets rapport från 2019

Innan en solskyddsprodukt släpps ut på marknaden bör den genomgå olika tester för att säkerställa dess effektivitet. Dessutom, om en produkt hävdar att den är vattenfast, måste det finnas bevis för detta påstående.

Vad är SPF?

Vad innebär SPF? SPF står för solskyddsfaktor (Sun Protection Factor) och indikerar hur mycket av solens strålar som filtreras bort. En solkräm med SPF 10 släpper igenom en tiondel av strålarna, vilket ger 90% skydd. Med SPF 50 släpper krämen igenom en femtiodel, vilket ger 98% skydd.

Övriga märkningar på solskyddsprodukter

Utöver SPF-märkning och UVA-skydd finns det vissa krav och rekommendationer för solskyddsprodukter. De bör märkas med skyddskategorier som indikerar nivån av skydd, till exempel ”lågt skydd”, ”medelhögt skydd”, ”högt skydd” eller ”mycket högt skydd”. Felaktig märkning som påstår ”fullständigt skydd” eller ”skyddar hela dagen” är inte tillåtet eftersom ingen solskyddsprodukt kan erbjuda komplett skydd under hela dagen. Produkterna måste också innehålla varningstexter för solexponering och bruksanvisningar för att uppnå optimal effektivitet.

Det är viktigt att följa dessa rekommendationer och använda solskyddsprodukter korrekt för att skydda huden mot solens skadliga strålar och minska risken för hudskador och hudcancer.

Är solen bra för oss?

Solljus är viktigt för vår hälsa då det ger oss D-vitamin och minskar risken för benskörhet. Dock kan överexponering för solen skada huden och till och med leda till hudcancer.

När solens strålar når vår hud, stimulerar de produktionen av melanin i de ytliga pigmentcellerna. Melaninet fungerar som ett skydd mot de skadliga UV-strålarna och är också ansvarigt för att ge oss en brunare hudton. För mycket sol kan dock överbelasta melaninet i vår hud, vilket gör att strålarna kan tränga igenom det yttersta hudlagret. Solskador kan likna vanliga brännskador med sveda, blåsor och rodnad.

Både UVA- och UVB-strålning kan skada cellerna och öka risken för hudcancer. Därför är det viktigt att skydda sig genom att använda solkrämer med hög solskyddsfaktor (SPF) eller genom att undvika solen periodvis, så att huden får tid att vila och läka.